lördag 1 september 2012

EN GOD HÄLSA ett GOTT LIV- Något för dig KVINNA?

KVINNOHÄLSA:
Varje år dör närmare 20 000 kvinnor av hjärt-kärlsjukdom, det motsvarar fler än 50 kvinnor om dagen. Kvinnor har mindre hjärtan och smalare kärl än män, men drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar. Vi drabbas också senare i livet jämfört med männen.
Kvinnor kan med andra ord också få hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke. Men dagens hjärtvård bygger till stor del på forskning kring mäns hjärtan, något som Hjärt-Lungfonden vill ändra på.
Det är en utbredd missuppfattning att det mest är män som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att fler kvinnor dör i hjärtsjukdom än i någon annan sjukdom. (Källa: Hjärt-Lungfondens Forskningsråd).

Så håller du dig frisk

Ta hand om hjärtat genom att äta rätt och röra på dig. En diet som har dokumenterat god effekt på hjärthälsan är  den som förespråkar mindre salt och socker till förmån för mer frukt, grönt och fullkorn.
Skelettet blir skörare med stigande ålder. Redan vid 40-års ålder börjar processen, för att sedan ta ordentlig fart efter klimakteriet. Men det finns naturliga bromsar, här är maten som gör kroppen starkare viktig.
Kalcium är en av grundstenarna för starka ben. Kvinnor under 50 år behöver 1 000 milligram om dagen för maximal effekt, från 51 år och framåt rekommenderas minst 1200 gram dagligen. Från 70 år och uppåt behöver kroppen ytterligare tillskott.
Ett glas mjölk ger cirka 300 milligram kalcium.Ett bra kost-tillkott med Kalcium och Magnesium hjälper dig att stärka skelettet, balansera muskulatur och nervsystem. Alla kvinnor bör äta detta tillskott för att behålla ett bra PH värde i kroppen och därmed även förhindra grogrund inflammatoriska tillstånd som orsakar värk och onödigt lidande.

Mjölk, yoghurt och ost

Om mjölk inte är favoritdrycken kan du prova att äta yoghurt, ett glas ger dig precis samma mängd kalcium! Några skivor ost på smörgåsen ger samma effekt, och är ett bra alternativ för dig som är laktosintollerant. De laktosfria alternativ som finns ger för övrigt samma mängd kalcium som traditionella mejeriprodukter.

Sardiner
De små fiskarna har mängder av små ben, som i sin tur tillför din kropp benstärkande egenskaper. 1 deciliter sardiner ger lika mycket kalcium som ett glas mjölk.


Grönsaker
Kalcium finns också rikligt i vissa grönsaker. Mörkgröna bladgrönsaker som spenat och kål är bra källor. Råriven kålrot är ett enkelt sätt att tillföra måltiden lite extra benstyrka!

Soja
Sojabönor, och produkter baserade på soja, innehåller isoflavoner – ett  östrogenliknande ämne som kan dämpa klimakteriebesvär. Studier har också visat att isoflavoner kan öka bendensiteten.

 

Lax
Kalcium, vitamin D och omega-3 har alla visat sig kunna redicera bennedbrytning – och du hittar alla dessa egenskaper i en skiva lax! Omega 3 finns dock inte i odlad lax!

Nötter och frön
Omega-3 finns också i bland annat feta nötter som valnötter, och i mandlar hittar du kalium – en mineral som hjälper kroppen att absorbera kalcium från maten. Nötter är också proteinrika livsmedel, och protein är en av grundstenarna för en bra benhälsa.
Vassle Protein - ett högvärdigt protein kan du köpa i vår hälsokostbutik.

Salt
För mycket salt i maten försvårar upptagningen av kalcium. Äter du salt mat ofta riskerar du att det kalcium du får i dig försvinner ur kroppen tillsammans med urinen.I övrigt finns inga belägg för att salt är farligt för en frisk person!


Solsken
Ok, man kan inte äta solsken – men det D-vitamin som kroppen tillverkar till följd av solstrålarna är en viktig faktor för benhälsan. Utan D-vitamin kan inte kroppen tillgodogöra sig kalciumet i kosten, att dricka ett glas mjölk i solen ger alltså extra starka ben! Under vintern bör du äta ett extra D-vitamin tillskott.


Mjölksyrebakterier
Det som gör fermenterade (syrade) grönsaker och syrad mjölk så nyttigt är att de mjölksyrabakterier som finns naturligt i livsmedlet får växa till sig i antal. De syrliga små bakterierna gör att andra, mer skadliga, bakterier inte trivs lika bra i våra slemhinnor. Därför håller mjölksyrabakterierna – som kallas probiotika – oss friskare.
Mjölksyrabakterierna hjälper också kroppen att ta upp mer av vissa livsnödvändiga vitaminer och mineraler, 
bland annat gäller det järn och zink, som blir mer lättillgängliga för kroppen av syrade livsmedel. Under själva jäsningen kan det också bildas vitamin B12 och folsyra. De mjölksyrade grönsakerna har dessutom en fördel jämfört med tillagade grönsaker: de probiotiska bakterierna finns kvar eftersom grönsakerna i princip är färska. Om vi värmer grönsakerna dör probiotikan.
Syrning är också ett sätt att få ner grönsakernas GI-värde. Det ger en långsammare blodsockerhöjning vilket gör att man håller sig mätt längre.
Men nu är det inte bara grönsaker som går att jäsa hemma. En trend är att göra kombucha, ett asiatiskt hälsote, som får jäsa med socker och mjölksyrakultur. En svensk och betydligt mer lättlagad hälsodryck är den klassiska filbunken.

Egen filbunke kan man lätt göra av mjölk. Man kan sedan spara en liten klick av den till nästa filbunke, precis som med surdeg, där man sparar en bit deg med bakteriekultur till nästa bak.
Även kimchi, koreansk kålsallad med chili, är i ropet. Salladen är klassad som en av världens fem mest hälsosamma super foods. Bland de andra superlivsmedlen på listan finns oliver, soja och yoghurt – som även de är syrade. Så surt är verkligen sunt, om man får tro världens hälsoexperter.

Så här enkelt fixar du syrade delikatesser!

Kimchi

6 portioner

1 kg salladskål, det går också att använda pak choi, ett slags asiatisk mangold
1 dl havssalt
125 g färsk rättika
1 msk riven ingefära
1½ msk pressad vitlök
1½ dl hackad purjolök
2 msk koreanskt chilipulver (kan bytas mot 2 msk kajennpeppar och 2 msk paprikapulver)
½ msk socker
½ msk asiatisk fisksås
Gör så här:Riv eller skär kålbladen i stora, grova bitar. Lägg kålen i en stor bunke med vatten och salta. Lägg på en tallrik med en tyngd på så att kålen blir pressad ner under vattnet. Låt stå en dag i rumstemperatur. Skölj bort överflödigt salt. Skala och strimla rättikan. Blanda ingefära, vitlök, purjolök, rättika, chilipulver, socker och fisksås till en röd pasta och gnid in i kålen, även mellan bladen. Rulla ihop och lägg ner kålbladen tätt i en burk med lock som sluter tätt. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn för att få i gång mjölksyrajäsningen. Ställ burken i kylskåp i en vecka, sedan är det klart att äta!

Tillhör du dem som inte hinner göra själv så har vi syrade grönsaker i vår butik till försäljning!

Filbunke

1 l standardmjölk
1 dl vispgrädde
1 dl filmjölk
Gör så här:Värm mjölken till strax under kokpunkten (90 grader). Låt svalna till rumstemperatur. Blanda grädde och fil. Rör ner i mjölken. Häll upp i portionsskålar och täck med plastfilm. Låt stå i rumstemperatur i ett dygn tills blandningen stelnat. Kyl före servering. Servera med bär, kanel eller malen ingefära.



Här är några livsmedel som redan är fermenterade:

Crème fraiche, Oliver, Surkål på burk, Filmjölk, Saltgurka, Salami, Soja, Surströmming, Asiatisk fisksås,Oliver, Medvurst och Yoghurt.
För att försäkra dig om en bra tarmflora och därmed förhindra infektioner och sjukdom kan du dagligen äta ett preparat med miljontals olika mjölksyre- och andra tarmbakterie-stammar tex. Lactovital. 


SOCKER
Vi äter mer socker än någonsin. Och det är inte bara vikten som tar stryk, för mycket av det söta ökar risken för en rad sjukdomar också. Så här får du en sundare sockerkonsumtion!

Nya studier visar att människor som äter mycket socker har sämre blodfetter och därmed ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.När det kommer in mycket socker i blodet kan det reagera med vissa ämnen som finns i blodkärlen. Kroppen tycker att det har kommit in något främmande och reagerar med en inflammation. Det leder till sk. åderförkalkning
Att äta för mycket socker har också kopplats till blodfettsrubbningar, till exempel låg nivå av ”det goda kolesterolet” HDL, hög nivå av triglycerider (fett i blodet) och hög nivå av ”det onda kolesterolet” LDL. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
För mycket socker kan också leda till diabetes. Man tröttar ut bukspottkörteln så att den inte kan producera tillräckligt med insulin.
Finns det en individuell känslighet, eller är det lika skadligt för alla att äta för mycket socker?
Vissa är definitivt känsligare än andra. Det beror på våra gener, framför allt de gener som styr hur kroppen tar hand om kaloritäta ämnen.
Det finns tydliga ålders- och könsskillnader i hur vi reagerar på sött: Unga kvinnor tycker mer om socker än unga män. Här spelar könshormonerna en roll: det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar sockerintag, medan det manliga testosteronet stimulerar proteinintag.
Modersmjölken är ju söt, och spädbarn vänjer sig vid den ganska söta smaken. Det blir något gott och mysigt som man kommer ihåg.

Trötta och svullna ben.

Lite svullna ben eller anklar på kvällen är jättevanligt, men går lätt att förebygga. Svullnaden har att göra med att venerna i benen har blivit lite mjukare och töjt sig med åren.
Det fungerar så att artärerna i benet pumpar nytt blod ner i foten, och det gamla använda som ska tillbaka till hjärtat skjuts eller pressas upp igen via venerna. Eftersom vener inte har någon pumpande muskulatur i sina väggar har de i stället stoppande klaffar som hindrar blodet från att rinna tillbaka ner i fötterna igen. När man sitter still länge eller går och står en hel dag stockar sig blodet och kommer inte vidare uppåt igen.
Har man dessutom lite uttöjda vener på grund av att man är i medelåldern så fungerar inte klaffarna och det samlas ännu mer blod på kö i fötter och anklar. Svullnaden har dels att göra med att det är mycket blod i alla blodkärl, dels att vätska pressas från blodbanan ut i vävnaderna runt omkring. Benen känns då stumma och stela.
Man kan avhjälpa det på flera sätt. Ett är att använda underbensmusklerna för att krama venerna från utsidan och pumpa undan blodet. Pumpandet görs med tåhävningar: Stå på golvet och gå upp på tå flera gånger, upp och ner. Extra djupa tåhävningar blir det om du står med framfoten på en tröskel eller mot ett trappsteg – en skön övning att göra framåt eftermiddagen. Om du sitter länge, på konferens eller resa, kan du trampa, vinka eller rulla med fötterna mot golvet så stimuleras både fötter och vadmuskler.
Förebygg alltid svullnaden genom att dagligen använda hela eller knälånga stödstrumpor. De förhindrar blodet att stocka sig genom att krama runt vaden. Sätt på dem på morgonen då benen är som smalast. Köp flera par att alternera med. De finns i alla möjliga material.

Det finns natur- och egenvårdsläkemedel mot bensvullnad om du vill pröva det. Regelbunden massage och fotbad är också viktig för att stärka musklerna och hålla cirkulationen i gång i benen.